Historia

Lahis hör till de äldsta herrgårdarna i Tavastland och  omnämns som frälse redan  i början av 1400-talet.  Under 1400- och 1500-talen omfattade gården betydliga landområden och innehade också bl.a.  fors- och kvarnrättigheter i Valkeakoski samt vidsträckta vildmarker i  mellersta Finland och i Savolax.

Fram till år 1600 tillhörde Lahis genom olika släktskapsband ätterna Tavast, Bietz, Tott och Bielke. I en inventarieförteckning för Lahis från 1519 nämns föremål från Stockholms slott som Anna Tott ärvt av sin  faster, riksföreståndaren Sten Stures maka, bl.a. broderade dynor och en hyende av sammet med fyra guldknappar. Mikael Agricola besökte Lahis i samband med en bouppteckning 1549.  År 1600 tillfångatogs den dåvarande ägaren Hogenskild Bielke och hela hans egendom i Sverige och Finland konfiskerades till kronan; själv avrättades han 1605.  Släktens arkiv, inklusive räkenskapsböckerna för Lahis, fördes till Stockholms slott.  Förutom kungsgårdarnas räkenskaper, hör Lahis räkenskaper till de ytterst få i Finland som bevarats från den här tiden.

År 1600 erhöll den franske officeren Samson de la Motte gården i förläning. Ätten de la Motte innehade gården till 1729, då Lahis köptes av hovsekreteraren, kronofogden Johan Schrey. Johan Schreys och hans hustru Eva Katarina von Birckholtz’ ättlingar innehar i dag gården i nionde och tionde generation.

Den nuvarande karaktärsbyggnaden är från år 1901 och är naturskönt belägen vid Vanajavesi sjö. Till gårdens äldsta byggnader hör den s.k. gamla ladugården, vars stenfot sägs härstamma från 1500-talet, samt en sidobyggnad och ett sädesmagasin från 1700-talets första hälft.

Comments are closed.